Det är konstigt vad barn är rastlösa. De tjatar i över en timma på att få se på sommarlovsmorgon men sen klarar de inte av att kolla i mer än en kvart. Någonting måste ju sprätta runt i kroppen på dem. Tänk om man hade den energin och inte var som ett vandrande lik titt som tätt. Kanske kunde man fått maskinen med tvätt upphängd igår istället för att egna en timma framför tv och dator. Kanske hade man fryst in maten i tid och fått en matlåda på köpet. Vem vet. Om inte om fanns, eller kanske. Tror man är hemst lat helt enkelt.

Sen kan man även fundera på varför luft ute är farlig att andas. Till den mildra grad att de knappt kan vara ute i 5 min och man är världens elakaste då de får gå ut ändå. Nu har jag lyckats att ha dem ute i hela 30 min utan tjat vilket kan klassas som ett kors i taket.

För övrigt skulle jag vilja gå hem nu men det är ett mellanmål som ska klarar av först. Hur segt är inte det då?